Det är allmänt vedertaget att arbetslivet genomgår snabba och djupgående förändringar föranledda av teknologisk utveckling, demografi, globalisering och klimatförändringar. Dessa trender påverkar fördelningen av anställning, karaktären på uppgifterna som utförs på arbetet och färdigheterna som krävs på arbetsmarknaden. De sätter också enorm press på traditionella utbildningssystem, och kräver förbättrad kvalitet och nya metoder för livslångt lärande.
Social dialog betraktas allmänt som en förutsättning för framgången med VET, både initial yrkesutbildning (i-VET) och fortsatt yrkesutbildning (C-VET). Framförallt där arbetsmarknadens parter är involverade i identifieringen av utbildningsbehov, läroplaner och utbildningsinnehåll (Finlay and Niven, 1996). På samma sätt är VET gjort mer legitimt och relevant för industrins behov, vilket minskar klyftan mellan utbildningsleverantörer. Detta gäller framförallt i det formella statliga utbildningssystemet och bland slutanvändare i arbetsvärlden. (Källa: Social dialog om yrkesutbildning i Europa (Social Dialogue over Vocational Education and Training in Europe)). Social dialog och processen för att nå enighet mellan intressenter utgör en stor komponent av framgångsrik evidensbaserad VET.
Att initiera en givande dialog med sedan länge etablerade eller nyligen framträdande strukturer eller nätverk kräver ett antal viktiga förutsättningar. Så, vilka är dessa? Förutsättningar för en givande dialog innefattar behovet av att det finns en lämplig struktur för intressenter. Dialog inom sådana strukturer kommer att vara väsentligt gynnsam om en passande jämförande studie genomförs. En klyftanalys av vilka aspekter av evidensbaserad VET som finns och vilka aspekter som saknas kommer hjälpa till att formulera ett insiktsfullt svar, samt att ge näring till betydelsefulla diskussioner.
- 5A.1.Nationell rapport_mall
- 5A.2.Nationell rapport_Storbritannien
- 5A.3.Slutgiltig rapport
- Engagemang: alla deltagare inom strukturen borde vara intressenter, och samtliga borde inse både syftet med och värdet av sitt deltagande. De borde ha en skyldighet att framföra sina synpunkter och att använda resultat. Samtliga borde vara hängivna målet och den utstakade vägen. Därför är det viktigt att beakta följande: ”Hur involverar vi arbetsgivare och säkrar deras långsiktiga engagemang?” Vidare: ”Hur främjar vi samarbete för att säkerställa att behov specificeras och att tillhandahållande av VET möter dessa behov?” Slutligen borde alla parter erkänna värdet av och fördelarna med att vara involverad, som exempelvis
- Högre andel oavbrutna övergångar till anställning
- Högre nivå av yrkesskicklighet kopplad till behov på arbetsmarknaden
- 5A.4.Intervjuguide
- 5A.5.Bakgrundsuppsats till intervjuguide
Den experimentella karaktären av QSE-VET inkluderade två typer av yrkesmässig kartläggning för att underlätta dialogen mellan VET-skolor/institutioner och arbetsmarknaden. Från ett EQAVET 5 och 6-perspektiv på sektornivå, gav “Sektorkartan” en referensram för yrkesområdet. Detaljerade arbetsbeskrivningar försåg intressenter med ett gemensamt ordförråd och ett kriterium för prestationer på arbetsplatsen och för VET-relevans. Den tillämpade metoder baserades på antagandet att det finns, och alltid kommer att finnas, viss distans mellan VET-program och anställningskrav. Därför är både syftet med och uppgiften för intressenter och det politiska sammanhang som de verkar i, att det måste finnas höjt medvetande om friktionen mellan anställningspolitik, tillhandahållandet av VET och arbetsmarknaden. Utmaningen är att bibehålla klyftan så liten som möjligt, vilket kan uppnås via mångfald av representation.
- 5A.6.Jobbprofilering
- 5A.7.Sektorkarta_Italien
- 5A.8.Åsikter om VET-systemet_Sverige
- Representativitet: av olika sorters människor och organisationer. Det är viktigt att identifiera och involvera de mest relevanta intressenterna och de som kommer att ge bidrag från olika perspektiv, däribland de som aktivt intar rollen som en kritisk vän. Därför kanske du vill beakta ”Vilka är de mest effektiva människorna som kan sitta runt det här bordet? Vad representerar de? Vilken påverkan har de på sitt eget samhälle? Är de kapabla att växla mellan individuella/gemensamma intressen?”
- Kontinuitet i relationer: utveckling av relationer och ömsesidig förståelse och engagemang kräver schemalagda, betydelsefulla och konstruktiva ansikte-mot-ansikte möten och andra former av frekvent och flexibel kontakt med konkreta resultat och effekter.
- Ömsesidig lyhördhet och engagemang, sårbarhet och tillit: så att intressenter har möjligheten att tänka jämsides med varandra. Engagerade intressenter måste vara villiga och kapabla att dela känslig information, vilja förklara svårigheter inom sin egen organisation samt att vilja ge och be om förståelse.
- Kongruens: om den här dialogen handlar om utbildning, måste den uppmuntra och stödja en inlärningskaraktär - att ombesörja och agera på grundläggande värderingar om etik och rättvisa, samt att ta ansvar för sig själva och andra i en gemensam utformningsprocess.
- Balans i stöd och fart: att upprätta motståndskraft för att ta itu med mer utmanande frågor genom att först ta små steg som ger snabba resultat.
- Undvika undvikande: intressenter borde uppmuntras till att identifiera svåra problem och att vara fullt samarbetsvilliga och hängivna till effektivt problemlösande.
- Vara kreativ och praktisk: att vara beredd och att uppskatta att ”tänka utanför ramen”. Att anta en lösningsorienterad metod som är praktisk.
- Ansvarsskyldighet: VET-program har ett viktigt allmänintresse. Därför måste intressenter ta kollektivt ansvar för synligheten av synpunkter, processer och resultat.