Runtom i Europa är det allmänt vedertaget att yrkesutbildning är en avgörande faktor i system för livslångt lärande. Sådana system utrustar medborgare med kunskap, färdigheter och kompetenser som erfordras i specifika yrken och på arbetsmarknaden. Förutom att det stärker personlig utveckling är yrkesutbildning (VET) viktigt för företagsresultat, konkurrenskraft och innovation. Välutvecklade strukturer och nätverk av VET-leverantörer och arbetsmarknadens parter, såsom arbetsgivare och fackföreningar, deltar i konstruktiv dialog för att:
- Främja yrkesbaserad inlärning i alla dess former med särskilt fokus på lärlingsutbildning.
- Involvera arbetsmarknadens parter, företag, juristkontor och VET-leverantörer, samt stimulera innovation och entreprenörskap.
- Förbättra tillgången till VET och kvalifikationer för alla, via mer flexibla och genomträngliga system.
- Stärka nyckelkompetenser i VET-läroplaner och tillhandahålla mer effektiva möjligheter.
- Introducera systematiska metoder för, och möjligheter till, grundläggande och fortsatt yrkesutveckling.
- Utveckla kvalitetssäkringsmekanismer inom VET i enighet med rekommendationen om grundandet av EQAVET.
I strävan efter ambitionen att uppnå spetskompetens och en delad vision för en kvalitetskultur, krävs aktivt deltagande inom dessa strukturer. Framförallt eftersom att det finns en tilltagande övergång från ett system på utbudssidan till ett som rör sig mot strukturer på efterfrågesidan. I grund och botten finns det ett behov av att förbättra lyhördhet och relevans av VET till de förändrade kraven på arbetsmarknaden. En delad vision för en kvalitetskultur, särskilt i relation till evidensbaserad VET, kan kräva en kulturförändring. En sådan kvalitetsdriven kulturförändring kräver välutvecklade strukturer och nätverk för att stärka kvantitativ och kvalitativ datainsamling och kapaciteten att använda data. I grund och botten finns det ett behov av nya former av ansvarighet och kvalitetssäkringsmekanismer. Detta kan uppnås genom att använda exempelvis EQAVET indikatorer 5 och 6:
EQAVET Indikator 5: placeringsfrekvensen i VET-program
- Andelen personer som har slutfört ett VET-program och som är placerade antingen på arbetsmarknaden eller i fortsatt yrkesutbildning (eller på universitet eller andra mål) inom 12-36 månader efter att ha fullföljt programmet.
- Den procentuella andelen personer som har slutfört ett VET-program och som är anställda ett år efter avslutad utbildning.
EQAVET Indikator 6: tillämpning av förvärvade kunskaper på arbetsplatsen
- Den procentuella andelen personer som har slutfört ett VET-program och som arbetar inom relevanta yrken.
- Den procentuella andelen anställda inom en viss sektor som, inom en period av 12-36 månader efter att ha slutfört ett VET-program, upplever att deras utbildning är relevant för deras nuvarande yrke.
- Den procentuella andelen anställda inom en viss sektor som är nöjda med personer som har slutfört ett VET-program.
Så, vad menar vi med strukturer? På en europeisk nivå, syftar Branschspecifika kompetensallianser (Erasmus+ K2 projekt) till att hantera kunskapsluckor med avseende på en eller flera yrkesprofiler inom en specifik sektor. Dessa tenderar att vara tidsbundna strukturer – de levererar ett “tidsbestämt” projekt som har långsiktiga effekter i åtanke. Gällande långsiktiga strukturer, inom individuella EU-länder, kan vi referera till sektorfärdighetsråd (SSCs) och industriella partnerskap i Storbritannien. I Nederländerna utför SBB lagstadgade arbetsuppgifter för exempelvis yrkesutbildning på gymnasienivå, affärshandel och industri.
För att försäkra att dessa strukturer har inverkan finns det ofta ett behov av kulturförändring. Att förändra en kultur kräver en förändring av djupt rotade mönster och delade värderingar som har utvecklats under en längre tid. En sådan förändring anses vara en process av medskapande och av att tillämpa nya betydelser på situationer och omständigheter. Förändring av en kultur kan uppnås genom att implementera en cykel av kollektiv inlärning för att realisera den tilltänkta förändringen och delad förståelse. Ett användbart exempel på strävan efter yrkeskompetens och en delad vision är Storbritanniens köksbegåvningsrapport (förmågor och möjligheter, utbildning, anställning och social rörlighet).