Allmän introduktion
EQAVET-indikator 5 handlar om destinationen och sysselsättningen för personer med yrkesutbildningsexamen - den kvantitativa överensstämmelsen mellan utbudet av yrkesutbildning och efterfrågan på arbetskraft. Indikatorn visar i vilken grad utbud och efterfrågan inom yrkesutbildningen stämmer överens. Den kräver en proaktiv insikt i och en god överblick över både utbud och efterfrågan på arbetskraft inom yrkesutbildningen. Dessa riktlinjer kommer att ge dig ett antal ingångar och svar på frågan om hur du kan fastställa och komma överens om hur utbudet av yrkesutbildning och efterfrågan på arbetskraft stämmer överens i fråga om Kvantitet.
Länder, regioner, sektorer, utbildningar och tillhandahållare av yrkesutbildning har ofta olika sammanhang med olika möjligheter, utmaningar och lösningar när det gäller att matcha utbud och efterfrågan inom yrkesutbildningen, mätt i siffror. Det finns inte "en storlek som passar alla" - därför har vi beslutat att inte försöka ge er råd genom att ge direkta svar på era utmaningar, utan i stället fokusera på vad som är av gemensamt värde för alla. Därför tar vi upp ett antal frågor som ni kanske vill fundera över och hitta era egna svar på.
De frågor som tas upp i riktlinjerna, inspirerade av den grundläggande filosofin i EQAVET:s kvalitetscykel, kommer att hjälpa dig att välja de viktigaste dimensionerna för att matcha utbud och efterfrågan inom yrkesutbildning mätt i siffror. Frågorna kommer - i viss mån - att illustreras med korta exempel på god praxis som visar hur ett antal intressenter i Europa har arbetat med denna specifika fråga.
Siffror är viktiga när det gäller antalet studerande, antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. Bakom siffrorna finns en rad resurser, t.ex. tillhandahållare av yrkesutbildning, studieplatser, lärare, administration, klassrum och verkstäder på tillhandahållare av yrkesutbildning. All verksamhet medför ekonomiska kostnader och kräver beslut om hur många som ska utbildas, var och när. Utbildning kostar och väcker frågor om hur många som ska utbildas inom en sektor, till vilken kostnad och med vilket resultat. Så hur kan du och andra intressenter vara säkra på att det kommer att finnas en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på yrkesutbildade studenter, mätt i antal?
Om alltför många studenter inom en sektor blir arbetslösa, kan det ses som ett slöseri med resurser (ekonomiskt, mänskligt kapital osv.)? Omvänt, om för få utbildas, riskerar samhället och dess företag att förlora potentiella inkomster? Alla typer av missmatchning medför extra kostnader för intressenterna, vilket gör det viktigt att fokusera på hur man kan matcha antalet yrkesutbildade studerande med efterfrågan på dem.
Att matcha utbud och efterfrågan är en komplicerad uppgift, med många intressenter och många agendor och frågor att ta hänsyn till. Dessa riktlinjer kommer att stödja ditt arbete med att matcha utbud och efterfrågan inom din specifika sektor och i ditt sammanhang. Riktlinjerna väcker ett antal frågor som du och alla andra intressenter bör reflektera över och reagera på, eftersom ni fattar beslut om hur ni vill upprätta matchningen i kvantitet. Alternativet - att inte göra någonting - är sämre och löper stor risk att bli för dyrt.
När vi talar om att matcha utbud och efterfrågan är vi fullt medvetna om att det alltid kommer att finnas en viss grad av "missmatchning". Den systematiska och strukturerade processen för att söka efter en matchning kommer dock att bidra till att undvika alltför höga nivåer av missmatchning och till att hitta en "acceptabel" nivå av missmatchning som du och alla andra intressenter kan leva med.
Vi definierar en matchning av utbud och efterfrågan inom yrkesutbildningen, mätt i antal, som en systematisk och strukturerad process som leder till ett antal yrkesutbildningsstuderande som både utbudssidan (yrkesutbildningsanordnare och studerande) och efterfrågesidan (företag och samhälle) anser vara acceptabelt.