3.A Kvantitet av efterfrågan på arbetskraft

I de följande avsnitten hittar du ett antal frågor:

• Hur definierar man sektorn?
• Hur samlar man in uppgifter om sektorn?
• Vem ska förutsäga den framtida efterfrågan?
• När ska man uppskatta kvantiteterna i efterfrågan på arbetskraft?
• Hur uppskattar man kvantiteter i efterfrågan på arbetskraft?
• Hur arbetar man med inflytandet från marknadsdynamiken?

som du kan använda i diskussioner inom sektorn för att få en gemensam bild av den framtida efterfrågan. Frågorna presenteras tillsammans med direkta praktiska exempel på god praxis som projektpartnerna samlat in under sin forskning i projektet. Syftet med frågorna är att hjälpa dig och andra intressenter att få en överblick över framtida efterfrågan, mätt i kvantiteter, på ett strukturerat och systematiskt sätt.

I de kommande avsnitten kommer du att finna ett antal frågor som du kan använda i diskussioner inom sektorn för att få en gemensam bild av framtida efterfrågan. Frågorna är presenterade tillsammans med direkt praktiska exempel på god praxis insamlade av projektpartnerna medan de bedrev forskning i projektet. Syftet med frågorna är att bistå dig och andra intressenter med en överblick över framtida efterfrågan, mätt i kvantitet, på ett strukturerat och systematiskt sätt.

Hur kan sektorn definieras?

Sektorer utvecklas över tid, nya sektorer uppstår och gamla sektorer försvinner. Att definiera “sektor” kommer ibland att vara en utmaning på grund av förändringar i dess stabilitet (eller annars) och karakteristiska. Oberoende av de speciella egenskaperna hos den sektor som du arbetar i, är det viktigt att tydligt definiera sektorns gränser – inklusive dess suddiga kanter. Till exempel, den grekiska besöksnäringssektorn är definierad  av sin övergripande roll (betydelse, fokus, relaterade sektorer, typ av behov som omfattas) i det grekiska samhället och av en klassificering av jobbprofiler (EQF-nivå, titel, fokusområde), som den goda praxisen nedan visar:

God praxis: Den grekiska besöksnäringssektorn (kökspersonal inom hotell och restaurang)

Table 1. Classification of job profiles in hostipality sector (Greece)

EQF-nivå	Livsmedel
2	Köksporter Köksassistent Kök livsmedelshanterare Kökspersonal Kökshand Hjälpare i köket
3	Kock/kock de partie Stationskock Kock på linjen Line Cook
4	Chefsköksmästare/Chef de cuisine/Professionell kock
5	Chefsköksmästare

Källa: WP4 – Nationell rapport – Grekland – 2020

Definitionen av sektorn görs genom sektorkartläggning – men kartan i sig borde vara en del av bedömningen: är det fortfarande en adekvat representation?. ”De vackraste blommorna växer alltid vid kanten av klippor och raviner” – dvs. dynamiken mellan VET och arbete uppstår ofta längs marginalerna av definitioner med avseende på vad som är inkluderat och inte. Därför måste en central aspekt av sektoriell definition innefatta diskussioner om sektoriella gränser och inkludera stora utvecklingar i sektordefinitionen.

Det är viktigt att definiera sektorn så tydligt som möjligt. Det grekiska exemplet på god praxis kan inspirera till hur den här metoden kan struktureras, och tillhandahålla några centrala dimensioner av definitionen och framför allt av dess kvalificering av jobbprofiler, utbildning och titlar som används inom sektorn.

Det italienska exemplet på god praxis nedan visar hur intressenter i sektorn kan bidra till dess definition och EQF-nivåerna för olika befattningar och jobb inom den:

Hur kan man samla in statistik om sektorn?

Den nationella rapporten om den svenska elektrikersektorn visar en rad olika utmaningar angående datainsamling med hänsyn till utbildningssidan och efterfrågan mätt i antalet studenter som erfordras av företagen. Det har påträffats att andra sektorer har erfarit liknande utmaningar, medan vissa sektorer har en god mängd data och statistik att bygga vidare på.

Du kan uppmuntras av det här exemplet på god praxis. Det utgör en metod för att nå en avgörande och tydlig slutsats från tillgängliga bevis för behovet av fler studenter, men saknar samtidigt mer detaljerad data för att stödja dess slutsats. Det är både en situation och en paradox som de som planerar för kvantitet kommer att möta.

Vem ska förutspå den framtida efterfrågan?

Det är viktigt att det finns samarbete mellan företag, arbetsgivare och sektorrepresentanter för att kunna göra antaganden om framtida efterfrågan. Det är nödvändigt att ha en delad syn på olika aspekter gällande vilken väg som framtiden kommer att ta. Detta kan göras enkelt, exempelvis genom att be arbetsgivare och sektorrepresentanter att delta tillsammans i övningar såsom enkätundersökningar.

Det är rimligt att anta att sektoriella företag kommer att ha en strategi för de kommande åren och därmed kunna erbjuda kvalificerade insikter och krav på framtida efterfrågan. Sektoriella organisationer såsom föreningar analyserar ofta utvecklingen av sina medlemmars individuella företag som en helhet och överväger kontexten som sektorn arbetar inom. De flesta sektorerna är påverkade av vad som sker i andra sektorer och av utvecklingar i deras lokala, regionala, nationella och internationella ekonomier. Därför är det användbart att använda sådana uppgifter för att ta reda på hur dessa områden förväntas utvecklas i framtiden och för att reflektera över hur detta kan och kommer att påverka den berörda sektorn.

När ska man uppskatta kvantiteter i efterfrågan på arbetskraft?

Generellt sett tar det mellan två till fyra år för VET-utbud att etableras, beroende på inlärningsområdet, land och sektor. Detta faktum utgör grunden och illustrerar en av de större utmaningarna gällande när man ska uppskatta de framtida behoven och när det är tid att reagera proaktivt på dessa uppskattningar.

Vissa trender är förutsägbara, men i de flesta sektorer är tidsspannet mellan längden av utbildningsplaneringen och implementeringsprocessen och det framtida behovet av utbud fortfarande problematiskt och väldigt svårt att förutse.

Hur kan man uppskatta kvantiteter i efterfrågan på arbetskraft?

Att uppskatta efterfrågan på mängden personal som behövs i framtiden är inte enkelt och kan inge utmaningar för individuella företag och/eller för deras sektorrepresentativa organisationer. Även om frågorna gällande framtiden och nuvarande antal rekryteringar är relativt enkla att identifiera, kan det ofta vara svårt att hitta specifika uppgifter om den här frågan. Statistik angående anställningsuppgifter är tillgänglig i de flesta länder som gör det möjligt att hitta relevant data, inte bara på nationell nivå utan ofta även på en sektoriell nivå. De här uppgifterna kan beskriva vem som är anställd/arbetslös och innefattar ofta andra demografiska variabler såsom ålder och kön osv. Däremot är sådana siffror ofta sammanlagda och sektordefinitionerna som används överensstämmer inte alltid med en sektors egen definition av sig själv. Likväl är dessa statistiska värden goda indikatorer på den nuvarande situationen i sektorn och kan, kombinerade med information om ålder och pensioneringspraxis, ge en bild av den framtida anställningen baserad på de analyserade trenderna. Därtill kan ibland sektoriella organisationer och fackföreningar vara goda informationskällor och ge en användbar överblick över de nuvarande anställningstrenderna inom sektorer i förhållande till ålder, framför allt information gällande pensionering som analyserades med avseende på utbud och efterfrågan på personal.

Nuvarande och förväntade anställnings- och arbetslöshetsgrader inom olika sektorer kan också vara en bra indikator för framtida efterfrågan. Exemplet på god praxis från den italienska finans- och banksektorn illustrerar detta nedan:

Besöksnäringssektorn och turismsektorn är väldigt beroende av nationell och internationell mobilitet, vilket Coronaviruskrisen tydligt har visat. Pandemier såsom Coronaviruset (Covid-19) är extremt svåra att förutse, men likväl har de haft enormt stor inverkan på ekonomier, och framförallt på besöksnäringssektorn och turismsektorn. Exemplet på god praxis nedan illustrerar hur Grekland har arbetat för att uppskatta sin framtida efterfrågan, genom att använda enkäter för arbetsgivare och studenter: 

Olika typer av anställningsdata

En rad olika faktorer kan användas för att beskriva anställningssituationen i detalj, såsom åldersprofil, kön, kontrakt osv. Utvalda ämnen presenteras nedan:

Åldersprofil

Åldersprofilen och pensioneringspraxisen för nuvarande anställda kan indikera när personal lämnar anställningen i de sektoriella företagen. Den nuvarande åldersprofilen är viktig för att bedöma den framtida efterfrågan på personal och färdigheter, som exemplet på god praxis från den italienska finans- och banksektorn visar nedan

Källa: WP4 Nationell rapport – Italien 2020

Den italienska finans-och banksektorn har omfattande information om åldern på sin personal. Utifrån dessa siffror är det möjligt att förutspå när människor kommer att lämna arbetet (pensioneras) och när ny personal och nya färdigheter kan komma att behövas.

Kön

Kön är en central fråga i den italienska finans-och banksektorn, som exemplet på god praxis nedan visar:

Källa: WP4 Nationell rapport – Italien 2020

Statistik på kön och utvecklingen i den här sektorn visar en ökning med cirka 50 % av andelen anställda kvinnor mellan 1997 och 2017. Detta är en god indikator för framtida efterfrågan på personal från ett könsbalanserat perspektiv.

De flesta företagen samlar in anställningsstatistik. Sådan statistik kan vara väldigt användbar för att förutse efterfrågan och utbud på personal, baserat på exempelvis pensioneringsstatistik. Överraskande nog kunde ingen av de tre sektorerna som vi fokuserade på lämna uppgifter i detta sammanhang på ett systematiskt och strukturerat sätt.

Värdet av strukturerad och systematiskt insamlad information om faktorer såsom anställning, arbetslöshet, ålder och pensioneringspraxis kan inte underskattas, särskilt i sammanhanget av att förutspå vidare efterfrågan och utbud på ett evidensbaserat sätt.

Hur kan man arbeta med marknadsdynamikens inflytande?

Konstanta tekniska framsteg kan påverka både mängden personal som behövs och de färdigheter och kompetenser som krävs. I bank- och finanssektorn, till exempel, har utvecklingen av banktjänster i hemmet i många länder lett till minskad efterfrågan på personal med kundkontakt i filialer, och har i vissa fall resulterat i nedstängningen av ett antal filialer. Följaktligen har bank- och finanssektorn förändrats markant de senaste åren.

Banktjänster i hemmet och på internet, internethandel och offentliga regleringar har påverkat mängden personal och färdigheter som behövs. Vissa av dessa förändringar kan förutspås relativt enkelt, medan andra är mer komplexa.

Exemplet på god praxis från den italienska finans- och banksektorn visar hur teknologiska förändringar kan påverka efterfrågan på personal, både vad gäller mängd och färdigheter.

God praxis: Den italienska finans- och banksektorn

Den rådande situationen i bankvärlden, där banker slås samman i grupper och flera filialer följaktligen försvinner, resulterar i färre rekryteringar och fler uppsägningar. Vidare blir nya perspektiv och arbetsmodaliteter (såsom “smart” arbetande) allt mer förhärskande bland banker. Från det här perspektivet, med beaktande av den evigt föränderliga världen som genomsyras an ny teknik, är kravet på anställda att ha/förvärva rätt färdigheter och kompetenser större än någonsin.

Källa: WP4 Nationell rapport – Italien 2020

Den här utvecklingen, tillsammans med förändringar i efterfrågan på kvalitet av förmågor (behandlat i avsnittet om EQAVET Indikator 6), kommer att få stora konsekvenser för personalen som är anställd i den italienska finans- och banksektorn, när den mäts i mängden personal som kommer att behövas inom en snar framtid.

Ett annat exempel: sektorn som anställer elektriker är, i allmänhet, en bred sådan som karakteriseras av kravet på certifiering. Generellt sett innefattar utbildning som leder till certifierade kvalifikationer både akademiska och yrkesmässiga rättigheter.

Sektorn har ett brett urval av klienter, från privata hushåll till professionella industrier. Arbetsuppgifterna har förändrats radikalt.

Genom åren har teknologiska utvecklingar (t.ex. automatisering) också påverkat den här sektorn, framförallt beträffande de nya färdigheterna som krävs. Idag arbetar många elektriker inom de områden som kombinerar en rad nya teknologier med traditionella elkunskaper.

Den nationella rapporten om elektriker i Sverige beskriver ett antal förväntningar som finns ”på jobbet”. Exemplet på god praxis från Sverige visar, liksom exemplet på god praxis från Italien, ett antal förändringar som kan förutses, men det är fortfarande svårt att avgöra hur man ska reagera och, framför allt, hur man ska inse de dramatiska konsekvenserna som dessa förändringar ofta får:

Kraven på efterfrågan kan lösas på många sätt, som sträcker sig från att anställa studenter från traditionell utbildning till att omskola och vidareutbilda personal från andra sektorer.

Vad är bemanningspraxisen och hur påverkar den efterfrågan mätt i siffror? Utöver exemplet på god praxis från Storbritannien som presenterades ovan, har vissa centrala frågor uppstått från de nationella rapporterna, intervjuerna och forskningen:

• Hur sammanväger du all information för att göra en uppskattning?
• Vem är ansvarig för de eventuella effekterna av felaktiga antaganden och vem täcker kostnaderna som uppstår?

Den nationella rapporten om besöksnäringssektorn I Storbritannien presenterar studenternas attityder till en karriär inom besöksnäringssektorn, och ett antal insatser för att matcha utbud
och efterfrågan:

God praxis. Besöksnäringssektorn i Storbritannien

I juni 2019 lanserades Entry Level Talent Campaign (en kampanj för begåvning på nybörjarnivå) av en av Storbritanniens ledande besöksnäringssektorer och största rekryteringslösningar online, Caterer.com, för att framlägga resultaten av sin senaste forskning och engagera framträdande yrkespersoner inom sektorn via paneldiskussioner framför en publik med närmare 100 branschspecialister. De viktigaste forskningsresultaten innefattar:

Det måste vara inspirerande för dig att se hur du kan hantera situationen sett till andelen skolbarn och studenter som nyligen har lämnat skolan som hade “avskrivit” din sektor som en karriärmöjlighet. Det måste också vara inspirerande att läsa hur föräldrar, arbetsgivare och sektorsorganisationer kan arbeta med att attrahera fler studenter till sektorn. Sådan information framhäver potentiellt utbudsunderskott och exemplifierar hur föräldrar, arbetsgivare och sektorsorganisationer kan arbeta tillsammans för att attrahera fler studenter till sektorn.

Ett antal olika uppgifter om kvantiteter i efterfrågan på arbetskraft har presenterats i avsnitten ovan. Den viktigaste frågan är hur uppgifterna används, vilket de olika goda metoderna visar i detta avsnitt.