Introduktion till riktlinjerna
QSE-projektets tillvägagångssätt bygger på partnernas antagande att det finns och alltid kommer att finnas ett visst avstånd mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet av yrkesutbildning när det gäller kvantitet och kvalitet. Den utmanande uppgiften för aktörerna på båda sidor är att vara medvetna om denna friktion mellan dem och att hålla de ofrånkomliga klyftorna så små som möjligt.
Projektet inleddes med nationella undersökningar bland intressenter i de fyra länderna för att utforska och öka medvetenheten om den utmaning som Eqavet-indikatorerna 5 och 6 innebär: Hur ska man hantera dessa utmaningar?
Detta gav upphov till olika prioriteringar för att skapa en bättre och hållbar matchning mellan utbudet av yrkesutbildning och de nya behoven av arbetskraft. Projektet valde att fokusera på ett starkare samarbete mellan intressenterna, med stöd av ett strukturellt tillvägagångssätt, en gemensam referensram och en gemensam vokabulär.
Dessa frågor har utretts i fyra praktiska nationella experiment med fokus på de vanligaste yrkena på EQF-nivå 2-5 inom tre olika sektorer för att ta reda på följande
- i vilken utsträckning yrkesutbildningsprogrammen visade sig vara relevanta i fråga om kvantitet och kvalitet för de berörda jobben.
- att fastställa mervärdet av det tillvägagångssätt och de verktyg som används.
Storbritannien och Grekland arbetade med kökspersonal, Italien valde personal på regionala bankkontor och Sverige fokuserade på elektriker i bostäder och samhällsbyggnader.
|
EQF-nivå |
Storbritannien/Grekland Kökspersonal |
Italien Lokal bankpersonal |
Sverige Elektroteknik |
|
5 |
Chefsköksmästare |
Samordnare för ett område |
- |
|
4 |
Filialchef |
Ledande/ledande elektriker Elektriker Junior elektriker |
|
|
3 |
Kock/kock de partie |
Vice filialchef |
|
|
2 |
Köksporter |
|
Dessa riktlinjer bygger på de goda erfarenheterna från dessa försök. De bekräftar de ursprungliga prioriteringarna och leder till nästa rekommendationer på olika nivåer för de olika berörda aktörerna.
- På nationell nivå
- Ta kontakt med och stödja arbetsmarknadens parter på sektorsnivå för att tydligt formulera deras arbetskraftskrav på kort och lång sikt. Ge dem huvudansvaret för att definiera arbetskrav som grund för kvalifikationer.
- Skapa och stödja en (institutionell) infrastruktur med tydliga instruktioner, riktlinjer och format för gemensam översättning av arbetskrav och utveckling mot kvalifikationer och mål av företrädare för yrkesutbildning och arbetslivet.
- Genomföra frekvent forskning för att generera adekvat information som underlättar för programansvariga för yrkesutbildning och berörda beslutsfattare.
- Skapa balans mellan yrkesutbildningens och arbetstagarnas representanters ansvar och kontroll i politik och program.
- På (nationell) sektorsnivå
- Var så tydlig, specifik, ärlig och uppdaterad som möjligt när det gäller arbetskraftsbehov, arbetskrav och karriärmöjligheter.
- Skapa ett nätverk av företag som är engagerade i yrkesutbildning för att diskutera utbildningsfrågor och representera sektorn.
- Ta initiativ till att fastställa standarder för hantverk och till dialog med tillhandahållare av yrkesutbildning om kvalifikationer, läroplaner och läromedel.
- På regional nivå (för tillhandahållare av yrkesutbildning och företag)
- Aktivt använda de yrkesprofiler som tillämpas i QSE-projektet för att stödja praktikplatser och företagens bedömningar och utvärderingar.
- Se till att slutdokument och kursplaner relaterar till och motsvarar de uppgifter som ska utföras, de (arbets)resultat som ska uppnås och de förmågor som ska besittas.
- Beakta innovation som ett separat ämne i läroplaner, (praktik)uppdrag och läromedel (oberoende av kvalifikationer som ännu inte anpassats till nya bestämmelser, ny teknik osv.)
Riktlinjerna följer den verksamhetslinje som finns i de nationella försöken. Varje kapitel fokuserar på ett av de kommande ämnena:
- Utformning av en sektorkartläggning: "En bild är värd 1 000 ord"
Moderna yrkesutbildningsprogram ger utbildning för mer än ett jobb. Eleverna (och deras föräldrar) förväntar sig att framtida karriärmöjligheter ska vara uppenbara. Sektorer utmanas att presentera sig själva som en attraktiv och varierad arbetsmiljö och att sätta de arbeten som yrkesutbildningsprogrammen utbildar till i ett bredare perspektiv.
Med tanke på projektets sektorsinriktning och på att vi lever i dagens visuella värld valde parterna en visuell visning av sektorernas yrken; en "sektorkarta" för att presentera jobb och karriärer i deras eget sammanhang.
En sådan praktisk visuell representation av branschens yrkesområde ger en bakgrund för en grundläggande matchning med utbudet av yrkesutbildning och en mall för att presentera statistisk information som antal arbetstagare, lediga platser och överskott. I det första kapitlet i riktlinjerna förklaras varför och hur man själv kan göra och använda en sådan sektorkarta. - Sammanställning av arbetsbeskrivningar
Sektorer har endast rätt att kritisera utbildningens kvalitet om de har klargjort vilka kriterier den ska uppfylla. Projektet inriktade sig därför på att hjälpa sektorerna att utarbeta en gemensam standard för innehållet i jobben när det gäller uppgifter som ska utföras och förmågor som ska besittas. De utarbetade arbetsprofilerna visade sig vara mycket uppskattade av företagen, inte bara som en tydlig och specifik gemensam arbetsbeskrivning, utan också som ett lämpligt underlag för intervjuer och karriärplanering.
I det andra kapitlet i riktlinjerna visas hur man kan skriva liknande jobbprofiler, inklusive exempel på "färdiga" jobb som berörs av projektet.
- Fastställande av kvantiteter
Relevanta uppgifter visade sig vara svåra att hitta och få tillgång till. De statistiska uppgifter som fanns tillgängliga saknade ofta den detaljnivå som krävs för att matcha (regional) efterfrågan och utbud per yrke och motsvarande yrkesutbildningsprogram. Utan att kunna kvantifiera bristerna blev det dock uppenbart att det råder (växande) brist på alla yrken inom två av de tre berörda sektorerna och tre av de fyra berörda länderna.
Det tredje kapitlet vägleder dig genom de frågor du kan ställa dig själv för att få en så bra bild som möjligt av förhållandet mellan lediga platser och utflödet av akademiker. - Bedömning av kvalitet: "Beviset för utbildningen finns i prestationen".
De sammanställda arbetsprofilerna omvandlades till bedömningsformulär och kompletterades med frågeformulär för arbetsgivare och deras "nya anställda" för att fastställa deras tillfredsställelse med utförda uppgifter och förmågor som bevisats i praktiken. Liknande formulär utarbetades för yrkesutbildningsskolor för att de skulle kunna klassificera sina program i förhållande till de krav på arbetsuppgifter som företagen fastställt.
Arbetsprofilerna visade sig vara en välkänd prövosten för hantverkskunnande. I allmänhet visade sig yrkesutbildningsprogrammen vara mycket relevanta, med några mindre men intressanta undantag som illustreras av de spindeldiagram som bygger på svaren.
Det fjärde kapitlet visar hur du - på samma sätt - kan avgöra om och i vilken utsträckning dina elever och deras arbetsgivare är nöjda med resultatet av dina yrkesutbildningsprogram.
KVALITETSFÖRBÄTTRING OCH KVALITETSSÄKRING
- Att organisera en dialog
All information och alla "bevis" som på detta sätt skapas och samlas in ska presenteras som näringsriktig mat för den dialog som ska föras. I det femte kapitlet presenteras förutsättningarna för en fruktbar dialog och ges förslag på frågor som parterna kan ta upp och diskutera, med särskild uppmärksamhet på begreppet "fokusgrupper".
- Säkerställande av relevans
I det sjätte kapitlet undersöks hur EQAVET:s kvalitetscykel kan användas av samarbeten mellan intressenter som vill ta itu med bevisade eller överhängande bristande matchningar. Bilden nedan visar hur de olika aktiviteter och instrument som beskrivs i vägledningen ovan passar in i en sådan kvalitetscirkel för att utveckla och upprätthålla en optimal matchning mellan utbudet av yrkesutbildning och efterfrågan på arbetskraft i kvantitet och kvalitet.
Riktlinjerna riktar sig till olika organisationer som är involverade på olika nivåer. Verktygen kan användas i enlighet med detta. Detta beror främst på de nuvarande nationella arrangemangen och berörda parter i ditt eget land. Det beror också på din egen ställning, dina möjligheter och ambitioner.
De viktigaste aktörerna på nationell nivå kommer att vara
- Myndigheter för yrkesutbildning, t.ex. utbildningsministeriet och dess organ som ansvarar för den nationella infrastrukturen och politiken för yrkesutbildning.
- Representanter för yrkesutbildning som nationella skolförbund, ofta i likhet med de ekonomiska sektorerna.
- "Organiserade företag" Sektorsorganisationer eller arbetsgivarorganisationer som representerar en grupp liknande företag som delar en specifik marknad, inte bara när det gäller produkter och kunder utan också när det gäller efterfrågan på arbetskraft och yrkesutbildning.
- Fackföreningar och yrkessammanslutningar
På denna nivå handlar det främst om utveckling och underhåll av nationella kvalifikationer och/eller slutdokument, nationella informations- och rekryteringskampanjer (för studenter och praktikföretag osv.).
På regional nivå kommer ämnena att behandla följande
- Stora regionala leverantörer av yrkesutbildning eller grupper av lokala högskolor.
- Regionala avdelningar inom branschorganisationer
- Större regionala företag
- Regionala och lokala myndigheter (yrkesutbildning).
På denna nivå kommer det troligen att handla om typiska regionala omständigheter som kräver utarbetande eller anpassning i den mån det är möjligt inom ramen för nationella arrangemang för att passa specifika regionala behov. Det kan handla om rekrytering av praktikföretag, gästlärare, sponsring av tekniska anläggningar osv.
Riktlinjerna kan ses som en "vägkarta" som föreslår en logisk väg att följa genom att ta på varandra följande steg från början till slut och sedan upprepa processen i en kontinuerlig slinga. Riktlinjerna och de verktyg som de rekommenderar kan också ses som en "meny" med instruktioner och exempel att välja mellan, beroende på den egna positionen, intressena och prioriteringarna.
Du kan börja använda riktlinjerna för att utvärdera och se över befintliga yrkesutbildningsprogram eller för en fullständig utvecklings- och utvärderingscykel för ett nytt yrkesutbildningsprogram. Valet är ditt!
Riktlinjerna omfattar inte genomförandefasen eftersom den redan har utvecklats i den verktygslåda som tagits fram i "EQAVET in Practice", se https://www.eqavet.eu/Top-Navigation/EQAVETinPractice.
Du kan göra ett val genom att klicka på menyn nedan för att gå till ditt första ämne eller navigera genom riktlinjerna med hjälp av indexet till vänster på skärmen. Med de blå knapparna i slutet av varje kapitel eller stycke ▲▼ kan du gå tillbaka upp till början av ämnet eller ner till nästa kapitel eller stycke.